SÄTT HOLKEN RÄTT

SÅ HÅLLER DU HACKSPETTEN BORTA!

År 1991 sattes 80 holkar upp, längs en sträcka på ca fem kilometer, i ett kustnära område i Blekinge. Syftet med projektet var att undersöka hur placeringen av holkarna påverkar skadegörelse från hackspettar.
  Vår teori var att främst större hackspett (Dendrocopos major)  i sitt näringssök är beroende av fri sikt och snabb reträttväg för att i första hand undvika angrepp från duvhök (Accipiter gentilis).

 För att undersöka huruvida denna teori var riktig, sattes hälften av holkarna upp helt öppet (Bild 1), några meter upp på trädstammen, medan resten sattes lägre (ca 1,5m) och mera dolt (Bild 2), t.ex. i skydd av en enebuske. En öppet placerad holk och en dolt placerad holk har hela vägen placerats strax intill varandra.Tillbaka till Projekt

Bild 1. Holk med öppen placering. Bild 2. Holk med dold placering.

 

BESKRIVNING AV BIOTOPEN

Biotopen där holkarna satts upp kan beskrivas som kustnära hagmark, med betydande inslag av ek, omväxlande med betes- och odlingsmark. Området är en del av ett större gods, och hyser även ett igenväxande hjorthägn samt förslyad hagmark. Från och med år 1995 har stora biotopsförändringar skett i dessa områden i samband med skogsvårdsåtgärder i syfte att återskapa den ursprungliga hagmarkskaraktären. Dessa åtgärder har medfört att totalt ca 25 % av holkarna har försvunnit mellan 1995 och 1999.
En annan del av området utgörs av lövskog med stort inslag av sly samt kulturpåverkad urskogstyp, huvudsakligen lövdominerad och med inslag av åldrande granar.

 

NÅGRA YTTRE FAKTORER.

Bland några av de yttre faktorer som påverkar projektets resultatet bör nämnas predatorers  inverkan. Både större hackspett, spillkråka och gröngöling finns representerade i området liksom deras fiende, duvhök. De hackskador som uppstått på både träd och holkar härstammar främst från större hackspett och i urskogsområdet även från spillkråka.
  Två faktorer som påverkar häckningsfrekvensen i holkarna är tillgången på föda och förekomsten av naturliga bohål. Båda dessa faktorer får anses vara mycket goda för häckande tättingar i området.
  En annan faktor som påverkar häckningsresultatet men inte så mycket häckningsfrekvensen (antal påbörjade häckningar) är vädret. Under åren 1991-1994 då holkarna regelbundet inventerades noterades avvikelse i förhållande till medelvärden när det gäller temperatur och nederbörd under mars - juli.

HUR PÅVERKAR PLACERINGEN AV HOLKEN SKADOR AV HACKSPETTAR ?

Redan under första året blev 1/6-del av holkarna angripna av främst större hackspett, men även spillkråka. Samtliga skador skedde på öppet placerade holkar. Antalet skadade holkar ökade kraftigt de följande åren (Tabell 1). Redan från början noterades stor skillnad i frekvensen av skador på öppet respektive dolt placerade holkar (Tabell 2).

 

TABELL 1

TOTALT ANTAL SKADADE HOLKAR
i procent av totala antalet holkar

År
1991
1992
1993
1994
Skador i %
16
30
39
40,5

 

TABELL 2

SKADOR PÅ ÖPPET RESPEKTIVE DOLT PLACERADE HOLKAR

År
1991
1991
1992
1992
1993
1993
1994
1994
Placering
öppen
dold
öppen
dold
öppen
dold
öppen
dold
Skadade i %
32,5
0
55
5
72,5
7,5
77
7,5

Vid en slutlig kontroll av de holkar som fortfarande fanns kvar (63st) år 1999 kunde konstateras att av de öppet placerade holkarna var 83 % upphackade medan motsvarande siffra för de dolt placerade var 12 %.
Påpekas i sammanhanget bör att flera av de tidigare dolt placerade holkarna fått en mera öppen placering p.g.a. skogsvårdsåtgärder.

HUR PÅVERKAR HOLKENS PLACERING HÄCKNINGSFREKVENSEN?

En viktig del i projektet var att undersöka hur holkens placering påverkar tättingarnas val av att använda den som boplats. Under åren 1991-1994 kontrollerades samtliga holkar flera gånger under häckningstiden för att undersöka om de var bebodda eller ej. Under hösten tömdes holkarna och bomaterialet kontrollerades. Noterbart är att antalet påbörjade häckningar i skadade holkar konstant minskat under perioden medan de legat på en oförändrat hög nivå i oskadade holkar (Tabell 3).

TABELL 3

PÅBÖRJAD HÄCKNING I SKADAD RESPEKTIVE OSKADAD HOLK.

År
1991
1991
1992
1992
1993
1993
1994
1994
 
skadad
oskadad
skadad
oskadad
skadad
oskadad
skadad
oskadad
 
85%
79%
83%
89%
71%
92%
62,5%
85%

Häckningsfrekvensen mätt i antalet holkar med påbörjad häckning har varit mycket hög under samtliga år, med ett genomsnitt på drygt 80 %.

 

PÅBÖRJAD HÄCKNING I SKADAD RESPEKTIVE OSKADAD HOLK.

Den höga häcknigsfrekvensen i holkarna, som satts upp i ett område med riklig tillgång på naturliga bohål, talar för att bostadsbristen är stor för hålhäckande tättingar i våra marker.
I projektet har ca 90 % av de dolt uppsatta holkarna klarat sig undan hackspettsskador och för väder och vind i närmare tio år, medan 50 % av de traditionellt öppet satta holkarna hade hackspettsskador redan efter två år. Sätt därför holken lågt, och i skydd av grenar, snår och enebuskar. Tänk på att holken behöver vara dold även under den avlövade delen av året. Omkring 30 % av hackspettsskadorna på våra holkar blev till under oktober till mars!
Om mesholken sätts öppet, så gör den större än normalt! Då kan staren använda den när hålet blivit upphackat. Under fjärde året av vårt projekt var 7 % av holkarna bebodda av stare, samtliga hade upphackade ingångshål.
  Mesar, flugsnappare m.fl. tättingar är det effektivaste och miljövänligaste bekämpnings-medlet mot skadeinsekter i det moderna skogsbruket, så hjälp dom med riktiga bostäder - SÄTT UPP FÅGELHOLKAR!

Christer Petersson